Foto: SVT

Idag visade SVT 1 den första delen av ”Kraschen”, där vi får möta några av finanskrisens många offer. I kvällens avsnitt fick vi följa några Volvoanställdas hopp och förtvivlan på vägen mot uppsägning.

Programmet fick mig att tänka på hybrida identiteter, vilket något förenklat kan definieras som när en person kan uppleva många identiteter och hur samma identitet kan upplevas olika av olika personer. För visst är det så att vi ganska sällan identifierar oss själva utifrån nationalitet. Snarare tänker vi nog oftare på oss själva som jurist, industriarbetare, skåning, norrlänning, kvinna, man och/eller andra sociala identiteter som vi upplever som relevanta i vårt vardagliga liv.

Det gick inte att ta fel på den lojalitet och gemenskap som fanns mellan Shahram, Reza, Malin och de andra Volvoarbetarna i kvällens avsnitt av ”Kraschen”. Det fälldes tårar över en förlorad arbetsplats, en förlorad stolthet, en förlorad identitet. Det var arbetstagarna mot arbetsgivarna. Det var industriarbetarna mot finansvalparna. Det var en för alla, alla för en. Och aldrig någonsin ställdes svenskfödd mot utlandsfödd eller mörkhyad mot vit.  

Jag skulle vilja se den sverigedemokrat som vågar ställa sig framför Sveriges varslade bilindustriarbetare och rangordna dem utifrån partiets hemsnickrade definition av svenskhet.