Att annonsera eller ej? Det är frågan...

Pandoras ask är öppen och "all hell has broken loose".

För lite mer en en vecka sedan gick Aftonbladets chefredaktör ut och förklarade att han kommer inte publicera Sverigedemokratiska annonser i den tidning han chefar över. 

Efter det har debatten verkligen tagit fart och om inget annat måste man verkligen konstatera att inte sedan Kalibers wallraffande har Sverigedemokraterna varit hetare i media och diskursen. Efter Anna Anka har Jimmie varit vanligt förekommande i debattprogram, tidningar och löpsedlar.

Så har Aftonbladet gjort rätt eller ej?

Å ena sidan förstår jag Jan Helins utgångspunkt. En annons som inte kan bemötas i en diskussion trycker på budskapens makt som väcker känslor utan resonemang. Att deras annonser har dubbla budskap, eller ännu värre, dolda budskap om ett Sverige som inte längre går att få på grund av det de säger är invandringens baksidor.

Å andra sidan så kan man diskutera det demokratiska fundamentat av att uttrycka sina åsikter och frihet att göra så. "Jag hatar dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt att framföra de" som Voltaire än gång skrev.

Alltså är svaret, vem vet.

Själv tycker jag att Aftonbladets agerande ger partiet en onödig martyrstämpel men jag respekterar samtidigt Jan Helins beslut. Han tycker inte att han eller den tidning han ansvarar för kan på något sätt ställa sig bakom partiet vilket han ändå känner att han gör via att ge de annonsplatser. Men samtidigt motsätter jag mig hans argument om att vi inte kan möta en annons med fakta. En annons kan alltid bemötas med en annan annons. Debatten kan föras vart som, frågorna är alltid desamma men forumen kan förändras. Det viktiga är att alltid debattera med den tydliga inriktningen att "Sverigedemokraterna har fel"

Precis som Alex Bengtsson skriver i sin krönika så röstar en person på ett parti för att man tror på deras politik. Det är upp till alla oss andra att bevisa för de väljarna att det finns alternativ. Det kan vi göra på bloggar, i debattartiklar och vi kan också göra det med annons.

Jag gillar att Jan Helin är modig och tar ställningarna. Det är det som alla måste göra, ta ställning och visa på att i grunden har Sverigedemokraterna fel. 

 


Fremskrittspartiet tycker stöd för SD är skrämmande

Fremskrittspartiets Per Arne Olsen och Kristian Norheim (andre vice ordförande respektive internationell sekreterare) tar i en debattartikel på svt.se kraftigt avstånd från Sverigedemokraterna:

"Sverigedemokraterna skriver i sitt program att man är ett nationalistiskt parti inspirerat av "det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism", en riktning som många förknippar med extrema och antiliberala krafter. Det ökade stödet till Sverigedemokraterna är skrämmande. SD har ingenting att lära av oss."

Nu finns det ju skäl att tvivla på uppriktigheten i populistiska FrPs utspel. Debattartikeln är naturligtvis ett sätt för partiet att utmåla sig som ett alternativ för en bredare väljarbas. Genom att i ett slag distansera sig från extrema partier som Sverigedemokraterna och påstå sig ligga närmre Venstre i Danmark och Nyamko Sabuni i Sverige hoppas man kunna profilera sig som ett statsbärande parti.

Det är nog många väljare i Norge som blir besvikna på denna flirt med liberalismen. Antipolitikerna har blivit ärkepolitiker. Till skillnad från våra folkliga sverigedemokrater som kommer att fortsätta med sin ärliga politik mot etablissemanget, ett etablissemang som de naturligtvis inte kommer att tillhöra ens efter ett eventuellt inträde i riksdagen.

Nej, en sak är säker. Det är många som kommer att bli (be)svikna om SD tar plats i riksdagen.

Bortom främlingsfientligheten

I veckans utfrågning i Expressen ger Jimmie Åkesson svar på frågor som påverkar väljarnas vardag. Hans undflyende svar och snåriga resonemang visar två saker:

1. Sverigedemokraterna är lika mycket politiker som andra partier, oavsett hur mycket anti-etablissemang-propaganda de pumpar ut.

2. Sverigedemokraterna har ingen tydlig åsikt i någon annan fråga än invandringspolitiken. Detta av den enkla anledningen att detta är den enda minsta gemensamma nämnare som enar deras väljare som återfinns inom alla samhällsklasser och bland alla partitillhörigheter.

Vad tycker då SD om de frågorna som påverkar just din vardag mest? Svaret finns kanske i artikeln, men sannolikheten är ganska stor att de "inte tagit ställning till detta ännu".

Debatt "förortsbränderna" går vidare


(foto: Peter Olausson)

Alla som är förvånade över att bränderna i förorten har blivit ett av Sverigedemokraternas bästa argument mot mångkultur och integration räcker upp handen nu....

Ingen...

Säkra...

Nej det var väl rätt givet att detta skulle ganska direkt bli till politisk propagande för Sverigedemokraterna.
 
På internet går debatten hett till om detta där flera prominenta Sverigedemokrater vill yttra sig i frågan. På Newsmill är debatten uppe i över 14 artiklar och tonvis med blogginlägg. Kent Ekeroth som tidigare har lattjat med idén om att invandringen är som HIV är såklart även med i denna diskussion och skriver på Newsmill att bränderna är  ganska direkt korrelation till den ökade islamiseringen i Sverige. Efter denna artikel skriver Kent även en exposé där han genomför en komparativ analys av vilken religion som är jävligast. Resultat: eftersom kristna först hade slavar mycket senare än muslimer är det tydligt att Islam är den mycket värre religionen. Fin analys tycker jag och ett viktigt nytt inslag i debatten.



För övrigt...

För övrigt ställer vi oss frågan om det är så att vi ser annorlunda på danskar och norrmän.

I svensk media handlar skrivs det ofta och mycket om Dansk Folkeparti, men mindre om det norska Fremskrittspartiet trots att det norska partiet är större. Vill vi inte inse att norrmännen också hyser främlingsfientliga åsikter? P1:s Godmorgon Världen tog upp frågeställningen i söndagens program. Lyssna här.


Fremskrittspartiet knackar på dörren



Foto: GEIR OTTO JOHANSEN / Scanpix (På bilden: Siv Jensen)

Idag hålls det val i Norge och det främlingsfientliga partiet Fremskrittspartiet (FrP) med deras ordförande Siv Jensen förväntas nå stor framgång. Vallokalerna stänger kl 21.00 och i morgon vet vi hur det gick med säkerhet.

De är de rödgröna som har haft makten de sista åren, men flera mätningar visar att det kan bli de som förlorar idag. Det största partiet på den borgeliga sidan är just Fremskrittspartiet men de andra partierna i opposition har uttalat sig tidigare om att de inte vill samarbeta med det högerpopulistiska partiet. FRP har legat på runt 22 procent i väljarstöd den sista veckan men gått lite trögare de sista dagarna.

Fremskrittspartiet kan liknas med Dansk Folkeparti och Sverigedemokraterna, vilket gör att många tror att SD kan dra nytta av ett lyckat valresultat för deras norska vänner.

De högerpopulistiska partiernas framgångar i våra grannländer påverkar självklart även hur vi röstar här i Sverige. Vi vet bara ännu inte hur, det beror på hur de sköter sig.


För övrigt...

För övrigt har Jimmie Åkesson, i Sverigedemokraternas kampanjtidning, lovat "inga fler tomma stolar i kommunerna". Han verkar emellertid lite nervös över att kunna hålla löftet, och vädjar till medlemmarna att ställa upp.

I väntan på politiskt mod


I DN.s recension av Lena Sundströms "Världens lyckligaste folk" beskrivs homogeniseringen av den danska politiska arenan. Politiker som tidigare argumenterat för öppenhet och mot Dansk Folkeparti har sedermera kapat detta framryckande partis politik i jakten på väljare. Följden har blivit att Dansk Folkepartis politik snabbt har lämnat periferin och tagit steget in i den varma mainstreampolitiken. Detta är ingalunda ett danskt fenomen, utan är tvärtom en beprövad opportunistisk taktik. Ett annat exempel är John Howard som efter Pauline Hansons framgångar intog en mer restriktiv hållning i integrations- och immigrationsfrågor.

Det är just denna typ av imitationer som gör att främlingsfientliga åsikter får inflytande över den politiska dagordningen på allvar. I Sverige sänder riksdagspartierna ut mer eller mindre tydliga signaler om att en regeringsbildning beroende av SD är utesluten. Men som alla vet: you campaign in poetry, you govern in prose. Det återstår att se om våra politiker har det politiska modet som krävs för att göra verklighet av sina löften om situationen skulle uppstå.

Vem lämnar soffan och vem sitter kvar?

Bojerud går redan emot partilinjen

Som vi kunde berätta igår har Stellan Bojerud lämnat Moderaterna för att gå över till Sverigedemokraterna. Men han håller inte med Jimmie Åkesson i allt för det.

Efter Jimmies utspel om utegångsförbud i förorterna säger nu Bojerud:

- Stenkastning och vandalisering är saker som händer när människor inte har något jobb. Det har ingenting med kultur att göra, tycker han.

Han säger också att man aldrig ska peka ut människor som grupp, vilket SD:s hela politik bygger på. Bojerud är även kritisk till hur invandrare och invandrartäta områden beskrivs i media och i den politiska debatten.

Nu undrar vi alla - har Stellan Bojerud hamnat i rätt parti?

Jimmie vill se utegångsförbud i förorterna

I en debattartikel som publicerades igår på SVT:s hemsida föreslår Jimmie Åkesson begränsat utegångsförbud för ungdomar i förorterna under kvällstid för att komma till bukt med oroligheterna.

Problemet är invandringselaterat, hävdar Jimmie som inte ser någon annan förklaringsfaktor. Istället skriver han: ”Sett till välfärd och inkomst tillhör invånarna i de svenska förorterna de mest privilegierade procenten av världens befolkning.”.

Vidare hävdar Jimmie att problematiken beror på en offermentalitet bland invandrare, kulturella skillnader i konflikthantering och motsatta nationella identiteter.

Lösningen stavas assimilering, kraftigt begränsad invandring och skärpta straff. Inga nyheter alltså.

Lika kontraproduktivt som SD hävdar att offermentaliteten bland invandrare är, lika kontraproduktiva är deras egna utspel. Precis som Gudrun Schyman anser, så förstärker Sverigedemokraterna istället segregationen i det svenska samhället genom att ständigt påvisa skillnader.

Sverigedemokraterna ökar kraftigt i Stockholm



Bild: Aftonbladet/UnitedMinds

Sedan riksdagsvalet 2006 har stödet för Sverigedemokraterna ökat med 3,2 procent i Stockholm. Huvudstaden har varit känd som SD:s sorgebarn och väljarstödet har alltid varit lågt, men nu ser det ut att vända.

En undersökning som Aftonbladet gjort tillsammans med United Minds visar att Sverigedemokraterna skulle ha fått 5,1 procent om det vore riksdagsval idag.

Även Stellan Bojerud (M) har efter 29 år i kommunfullmäktige i Sundbyberg, Stockholm, anslutit sig till partiet. Som vanligt är det en man och som vanligt är det en person som har en förkärlek till militären och försvaret.

Skånska Dagbladet fortsatt främlingsfientlig



Bild: Skånska Dagbladet

I slutet av juni skrev Banjo om det skånska tidningsbråket mellan den centerpartistiska tidningen Skånska Dagbladet och liberala Sydsvenska Dagbladet där den senare kritiserade en ledare i SkD som upplevdes som främlingsfientlig. (Banjo kikade även närmare på Skånskans logiska kullerbytta.) Skånskan kontrade med att Sverige och EU:s andra medlemsstater måste se om sitt eget hus.

Nu har även Fredrik Federley, Centerpartiet, klivit in i debatten.

Den 10 augusti publicerade Skånskan återigen en tveksam ledare med rubriken ”Asylpolitikens absurda konsekvenser”. Artikelns författare Lars J Eriksson skriver att kristna irakier med skyddsbehov att komma till Sverige har starkare rätt än vad muslimska irakier med skyddsbehov har.

Som en reaktion mot artiklarna i Skånska Dagbladet skrev Fredrik Federley en debattartikel som publicerades i Sydsvenskan den 19 augusti, där han tar avstånd från Skånskans åsikter. Federley skriver att det vore skadligt för Centerpartiet om skåningarna tror att partiet tycker som tidningen i invandrings- och asylfrågorna.

Förutom att peka på direkta sakfel som stått skrivet på Skånskans ledarsida under sommaren fördömer Federley uttalandet ”öppnare gränser leder direkt till socialbyråerna”, som stod i en av SkD:s ledare.

Som Banjo skrivit tidigare så är det sorgligt att en tidning som Skånska Dagbladet stoltserar med främlingsfientliga åsikter på ledarplats. Och precis som Federley skriver, är det förkastligt att som Skånskan ställa olika grupper mot varandra som om det vore ett nollsummespel. Som om de nyarbetslösa har förlorat jobben till migranterna. Som om det inte finns några andra faktorer i ekonomin.

I kristider ökar behovet av att hitta en syndabock - och det sker i samma takt som behovet av att hitta en enkel lösning.

Världens lyckligaste folk

TV är ett fantastiskt medium för oss vanliga dödliga att få information om allt och alla. Idag gick en dokumentär där vi fått följa med en dag i Obamas liv President. Nu kommer en ny dokumentär som bör ses av oss alla intresserade av Sverigedemokraternas framfart i politiken. "Världens lyckligaste folk". Går på kanal 4 kl 2240

Synopsis från programmet "Sverigedemokraterna går stadigt framåt och frågan är vad det skulle innebära om de kommer in i riksdagen 2010. Journalisten Lena Sundström flyttade till Köpenhamn i Danmark för att söka svar. Där har Sverigedemokraternas motsvarighet Dansk Folkeparti haft vågmästarroll och partiets politik har satt djupa spår i landets politiska liv. Hon möter bland andra den vanlige dansken och politikern som skärpt kraven på invandrarna och som är emot mänskliga rättigheter."

Ska bli intressant att se vad som speglas. Se den så pratar vi om det imorgon. Vad tycker ni?


RSS 2.0