Push och pull
I dagens DN läser jag om att Sida varnar för att miljoner barn kan dö i den ekonomiska krisen spår. Sidachefen Anders Nordström berättar: "Ett barn dör var tredje sekund. En miljon kvinnor dör på grund av komplikationer vid barnafödande varje år".
Nu räknas ju i regel inte fattigdom, svält och sjukdomar som asylskäl, men jag tycker ändå att det pekar på en ofta bortglömd aspekt av migration, dvs push-faktorer. Sverigedemokraterna är mycket förtjusta i att föra fram pull-faktorer, dvs hur Sverige och andra länder drar till sig migranter pga arbetstillfällen, sociala skyddsnät och bra sjukvård. Vad som glöms bort är de push-faktorer som tvingar bort människor från sina hem och familjer. Detta perspektiv är nödvändigt för att förstå migration och - framför allt - för att förstå det hänsynslösa i Sverigedemokraternas politik.
Klippen ovan (från Human Rights Watch) visar på ytterligare ett av många "push-exempel" i världen. Men Sverigedemokraterna behöver inte oroa sig för just de här människorna eftersom de med all säkerhet inte kommer att klara sig längre än till närmaste flyktingläger i Tchad.
jag själv har ju väldigt svårt att tro att människor vill själva lämna sin land för en pull faktor utan man lämnar sitt land för annars överlever man inte, men som ni sa här så lär ju människor från klippet här har chans att komma till ett land där det har en chans att överleva.
hur kan inte fattigdom, svält och sjukdomar räknas som asyl själv? vad är vi för människor egentligen?
vilket fruktansvärt klipp hur kan man som människa inte vilja hjälpa andra människor i nöd? utan tro att människor vill komma till ett land för den bra sjukvården enbart?
Anna och Annelie!
Frågan är så mycket större än så..
Vill vi ta emot 1 miljon människor för att bara kunna erbjuda dom bröd och vatten samt ett tält på våra öppna fält?
Eller vill vi ta emot 100 tusen och kunna ge de alla förutsättningar för att kunna göra bli en del av vårat samhälle?
Därför måste vi ha visa asylregler.
Svergies socialpolitik skulle må mycket bättre av 20 miljoner skattebetalare än 9 miljoner men vi klarar inte 11 miljoner som står utanför samhället.
Kan låta hårt men så är verkligheten.
När vi ibland tycker synd om andra (inte de på filmen) får vi också tänka på vad som är vikitgt i livet, bara för att vissa populationer är utan de förutsättningar som vi har behöver de inte vara mer olyckliga än vi. Vi får slita för våra iphones, men är de egentligen viktiga eller hade vi hellre umgåtts med familj och vänner på dagarna?
Mvh
Det handlar ju inte om att vi ska släpa hit 11 miljoner flyktingar från Darfur det handlar om att istället för att sitta och spela wordfued på våra Iphones lägga de pengarna och den tiden på att lösa de problem som finns i världen. Om bara några år kommer vi ha över 200 miljoner klimatflyktingar, då gäller det att gå ihop och dela på de resurser vi har istället för att sträva emot att ha rikedom och lyx.....
