Det var inte ditt fel. Det var inte du som missade straffen och inte du som passade fram till 0-1-målet på Råsunda igår. Det var inte du som inte kunde hålla jämna steg med världens bästa tennisspelare tidigare idag.

Något du däremot har makt att påverka är hur det går i valet till Europaparlamentsvalet. Du har fortfarande någon timme på dig. Gå och rösta! Det är inte bara en ovärderlig rättighet, det är också en plikt som det är minst sagt förmätet att friskriva sig ifrån. Kommer SD in i parlamentet bär soffliggarna lika stort ansvar som partiets väljare. Så kom med i matchen och se till att Sverige vinner matchen om demokratin, för det är något som inte får tas för givet utan måste återerövras i varje val!

Idag firar vi Sveriges nationaldag. Vi lever under en frihet och med en levnadsstandard som miljarder människor endast kommer att uppleva i sina drömmar. Vi lever i ett land värdigt stolthet och fest!

Dhimmi-wannabe utropar väl SD-supportrarna, men talet innehåller centrala budskap om människors likheter och om behovet av partnerskap i en våldsam värld. Någonstans i mitten av talet, när Obama pratar om faror och möjligheter som förenar, kan jag inte låta bli att föreställa mig Jimmie i talarstolen. Vad är hans budskap för att ena en värld? Nej just det ja, det finns inte på hans agenda. Tvärtom är det splittring som är SD-politikens kärna. Och omöjlig sådan. För vem kan  tro att det är möjligt eller önskvärt att separera människor från varandra mot deras vilja i en globaliserad och för alltid sammanlänkad värld?

Foto: Fokus

Samuel Älgemalm, sverigedemokrat i Växjös kommunfullmäktige, är en av de många sverigedemokrater som har pratat sig trötta om hur mycket människor med invandrarbakgrund fuskar i diverse sammanhang. Så här sa han i Smålandsposten 2007:

"Välfärdssystemet fun­gerade i Sverige så länge befolkningen var delaktig och kände en tillhörighet med folket och nationen. Känslan av samhörighet minimerade fusk och utnyttjande av systemet. Med en ständigt ökande invandring luckras denna lojalitet upp då folk från alla världens hörn inte har samma syn på Sverige som svenskarna har."

Nu visar det sig att Sverigedemokraterna verkar vara de som leder vägen till fusket. I Skåne har nämligen partiet skickat ut valsedlar till EU-valet nu på söndag och partitidningen SD-kuriren i Regions Skånes kuvert. Partiinformation får inte skickar ut med regionens kuvert, enligt regions kanslichef.

Regionstyrelsens ordförande, Jerker Swanstein, är inte lika diplomatisk: 

Men vad tycker du om att SD har använt regionposten för valutskick?
- Det är för jävligt helt enkelt, för att uttrycka det på ren svenska. Jag hade hört tidigare att de använt regionens faxar och skickat saker och här vet vi ju inte vem som egentligen har burit portokostnaden.

Sen vi startade Banjo för några månader sedan har vi haft en hel del kommentarer här på bloggen. Vissa positiva, vissa eftertänksamma, några avfärdande och fientliga och flera direkt rasistiska. Ett återkommande tema för många av våra mindre vänskapliga läsare är ett återupprepande av motiveringen till varför invandring är ett problem. I ljuset av den nya sverigedemokraten, den välutbildade och kunniga mannen och kvinnan, har de flesta försökt anamma en faktabaserad argumentation. Olika ism-ord slängs runt och mer än gärna tas det till statistik.

Retoriken är tydlig och ekvationen enkel:
X många procent av våldtäkter, rån och misshandel i Sverige begås av någon med "icke-svensk" etnicitet + Z många kronor kostar invandring / Y många kronor kostar vård,skola,omsorg = Måste stoppa invandringen/ invandringen är dyr och det förstör vår välfärd

Detta genomsyrar nästintill alla argument vi får mot oss dagligen här på Banjo samt genom de budskap vi får matade av Sverigedemokraternas partikansli, partiordförande och partiideolog.  Är den är onyanserad och vinklad? Absolut!
Är den sann? Ibland. Ibland inte. För statistik ljuger ju aldrig, eller hur?. Men den kan vinklas och den kan förvanskas och i vissa av våra kommentatorers fall kan den även starkt överdrivas. Siffrorna kanske stämmer men det förs aldrig en diskussion om varför, eller om orsakerna bakom eller om det i huvud taget kan användas sådana siffror för att motivera ett argument. För helt ärligt, vi förstår väl allihopa att man kan ta en siffra och vrida den precis hur som helst för att få fram sin sak. Men kan verkligen en person och individ vara lika med en procentandel? Kan en hel integrationspolitik verkligen vara lika med en punkt i ett diagram?

Men låt oss göra ett tankeexperiment. Jag är, precis som Jimmie och hans vänner upperbarligen är, en vän av statistiska fakta så jag vill driva deras argument vidare. Om det nu är så att vi ska bygga vår verklighet på statistik och inte se förbi siffrorna, precis som Sverigedemokraterna gör, så vill jag ringa klockan för något jag upptäckte häromdagen.

Det finns en grupp som är mer än välrepresenterade i BRÅ:s statistik över dömda brott. Jag skulle vilja påstå att denna grupp är nästan groteskt överrepresenterade, särskilt när det kommer till våldsbrott. Denna grupp står för en överväldigande andel av rånen och morden som begås i Sverige. De knarkar oftare, de dricker mer och de står för ca 80 % av alla misshandelsfall. Nästintill alla, alltså 100 %, av dömda våldtäktsbrott begås av denna grupp.

Gruppen jag talar om är såklart MÄN. Killar, snubbar, pojkar och gubbar står för i stort sett hela den grupp (82 %) som är dömda brottslingar i Sverige. Det är statistisk fakta. 

För ett parti som är så uppbyggda kring statistik och framförallt brottsstatistik måste väl detta vara en priofråga. Hur ska vi lösa detta? Män är ju onekligen ett jätteproblem för vårt samhälle om man endast håller sig till statistiken. Ska vi kanske skapa särskilda regler för män och kanske återinkalla mäns medborgarskap vid brott? Kanske bör vi ha en familjepolitik som eftersträvar att fler föder tjejer? Kanske bör män avintegreras ur våra städer?

Ni hör själva, logiken kan dras hur långt som helst när man endast bygger allt på en siffra i ett diagram. Politik är mer än så och det tror jag de flesta kommer inse till september 2010.

Enligt Global Peace Index 2009 är Sverige världens sjätte fredligaste land, vilket är en förbättring jämfört med förra året då vi hamnade på trettonde plats. De metodologiska problemen med att gradera fredlighetsnivå är uppenbara, men efter att i GPIs samtliga tre mätningar hamnat i toppskiktet kan vi kanske åtminstone enas om att vi inte galopperar i riktning mot följande framtidsscenarion:

"Om de (svenskarna) vill göra Stockholm, Malmö och Göteborg till skandinaviska Beirut med klankrig, hedersmord och massvåldtäkter så får de göra det. Vi kan alltid stänga Öresundsbron..." (Pia Kjaersgaard, Dansk Folkeparti)

"Jag tror inte man kan utesluta risken att man får se ett lågintensivt inbördeskrig, på kanske hundra års sikt" (Mattias Karlsson, Sverigedemokraternas presschef i Pontus Mattsons reportagebok Sverigedemokraterna in på bara skinnet).

Det senare citatet är något försiktigare än det förra. Formuleringarna "tror", "inte utesluta" och "lågintensivt" ger Karlsson flera reträttmöjligheter, men budskapet går fram. Inbördeskrig. Det är ett skolboksexempel på "politics of fear", genom vilken etnicitet och kultur används som redskap för politisk vinning.

Foto: Okänt

Visste du att Sverigedemokraterna anser att samerna är icke-svenska befolkningsgrupper, vill att beteckningen ursprungsbefolkning ska tas bort och att Sametinget ska läggas ner?

I grunden handlar det om att samer inte tillhör den svenska nationalstaten, enligt SD.

"Deras utgångspunkt kommer i förlängningen att utarma den kulturella mångfalden..."

Jimmie Åkesson värnar helt plötsligt den kulturella mångfalden när han, i ett sällsynt populistiskt utspel på Newsmill, pläderar: Ich bin ein fildelare! Med den traditionella SD-akrobatiken försöker han distansera sig från Piratpartiet samtidigt som han försöker flirta med deras väljare.

(Helt orelaterat till detta är naturligtvis den en vecka gamla nyheten om att SD förlorar röster till Piratpartiet).

Fri invandring – inte invandringsfri!
Migrationen är äldre än nationen och att kriminalisera det mest mänskliga av alla beteenden, rörligheten, är ett vansinne som trots allt inte är speciellt gammalt, inte äldre än nationalismens blom på 1900-talet. Fri rörlighet har aldrig besvärat oss tidigare, tvärtom har exempelvis EU byggt sin gemensamma arbetsmarknad på att tillväxt kräver rörlig arbetskraft, och för EU:s del, dessutom ett ökat inflöde av arbetskraft. Det finns de som oroar sig för att avskaffandet av en reglerad invandring, som jag står för, skulle resultera i att det skulle välla in folk över våra gränser. Den som på allvar vill delta i debatten bör dock hitta ett enda empiriskt bevis för att det skulle vara ett troligt scenario.

När Sverige gick med i EU toppade Fredrik Lindström debatten med skämt om 10 000 tyska bögar som skulle strömma hit. Då handlade debatten egentligen om en rädsla för att exempelvis spanjorer skulle komma till Sverige och ”ta våra arbeten” eller ”komma för våra generösa bidragssystem”. Det senare känner vi igen från förra Europavalrörelsen, när Göran Persson efter en tripp till Danmark kom hem med begreppet ”social turism” i bagaget. Trots hotet om övergångsregler för att skydda våra välfärdssystem mot denna flodvåg av fattiga östeuropéer som skulle komma hit blev det för Sveriges del istället oreglerat – fri invandring. Och mycket få kom hit. Människor som rör sig frivilligt, för att söka lycka och försörjning, väljer inte ett land som Sverige att söka jobb i eftersom det är rejält svårt för utomstående och invandrare att få jobb här (och dessutom är svenskan inte ett speciellt spritt språk, och engelskan löjligt underanvänd på svensk arbetsmarknad). De flyttade istället till exempelvis Storbritannien (där nyligen presenterade studier visar att de exempelvis inte påverkat lönenivån, så debatten om lönedumping har mycket att bevisa) och nu flyttar exempelvis många polska rörmockare hem – de har tjänat pengar, skickat hem en del, och nu kan vi se direkt hur snabbt det har påverkat den polska levnadsstandarden. Frivillig migration är win-win.

Mindre nationalstat – mer välfärdsstat!
Personligen tror jag, apropå rädslan för raserandet av svensk välfärd, att svenska trygghetssystem måste bli starkare när rörligheten ökar. Att nationalstaten blir mindre viktig gör att välfärdsstaten blir mer viktig – för att människor ska våga utnyttja rörligheten måste de kunna ta med sig sin pension, och mötas av snabba försäkringar: de måste helt enkelt försäkras och betala skatt omedelbart. På så sätt bör också snacket om s k free riders vara borta – alla bidrar. (Socialförsäkringarna får förstås vara proportionella inledningsvis till hur mycket man jobbat inledningsvis.) Om vi har byggt en välfärd som inte tål att fler kommer hit och jobbat – då har vi byggt den fel, och vi har definitivt inte följt regeringens arbetslinje. Med vår demografiska utveckling, med fler äldre och färre som jobbar, skulle det vara förödande.

De som rör sig av tvång då?
Invändningen mot fri invandring skiftar när exempelvis SD inte kan belägga hotet om social turism. Istället hänvisar man till alla dem som flyr – de skulle kunna välla hit för att få trygghet. Om man anser att det argumentet är relevant måste man först inse att andelen flyktingar av alla dem som rör sig i världen är försvinnande litet. Därför borde ursprungspolitiken vara att inte bara ha ett system som hanterar asyl, ofrivillig migration, utan också hantera den frivilliga. Men dessutom ska man minnas att vi har lovat att ta emot flyktingar oavsett. Asyl handlar inte om att länder av välgörenhet ger flyktingar skydd – det handlar om en rättighet. Därmed blir mängdoron orimlig, men givetvis ska man dessutom veta att de flesta av världens flyktingar föredrar att stanna i anslutning till sitt hem och är inte intresserade av att än mer ryckas upp med rötterna och ta sig till Norden.

De som kommer hit som flyktingar är främst personligt förföljda. En intressant parentes är att SD ofta hävdar att det endast är dessa, de s k Genèvekonventionsflyktingarna, som är ”riktiga flyktingar” (om man får stanna pga hot om dödsstraff eller tortyr är man, exempelvis enligt SD, inte en riktig flykting). Samtidigt hävdar man att flyktingar inte ska få komma hit, utan att det är bättre om vi tar hand om alla flyktingar i läger nära deras hemländer. Det är otroligt inkonsekvent: Det finns få flyktingläger för den flyende iranske homosexuella mannen, som är Genèvekonventionsflykting, men många läger för ex miljökatastrofflyktingar, som inte enligt SD är ”riktiga”. Genèvekonventionen är dessutom hyfsat gammal, sedan 1951, och borde moderniseras eftersom flyktingströmmarna ser annorlunda ut nu. Sverige är ett av de länderna som är mest restriktivt med att ge uppehållstillstånd av konventionsskäl, bara 2 % av alla som kommer till Sverige får det, vilket väl är anledningen till SD:s inställning. Ett intressant faktum är att SD vid tillfälle har sagt att om EU inte inför s k ”safe havens”, dvs att asylsökande ska prövas utanför EU i tredje land, vill partiet riva upp det s k New York-protokollet till Genèvekonventionen, vilket skulle innebära att Sverige bara skulle ta emot flyktingar från resten av EU och därmed bli ett av världens mest flyktingrestriktiva länder.

Reglerad invandring underkänd
EU har i dagsläget nästan, i sin iver att visa medborgarna att man kan kontrollera invandringen och därmed få tillåtelse att släppa in arbetskraftsinvandring, reglerat invandringen så att ingen asylsökande kan komma hit lagligt – man hindras av exempelvis visumtvång och tranportöransvar. Och gällande frivillig migration tillåts väldigt lite. Migrationen minskar inte med regleringen, den försvåras bara och gör människor mer desperata och olagliga. Människor kommer hit och arbetar här svart – det finns en efterfrågan på deras tjänster. Men eftersom de arbetar svart har de ett uselt förhandlingsläge – klagar man kan man anmälas och utvisas – och inga rättigheter. Sverige är ett av de länder som länge kritiserats för att vi inte låter barn gå i skolan eller vuxna söka vård, bara för att de är här illegalt – deras migrationsstatus tar ifrån dem, de papperslösa, deras mänskliga rättigheter.

I grunden har den reglerade invandringen visat att den inte fungerar, däremot bygger det oförsvarbara murar mot asylsökande och gör människor, inte handlingar, illegala. Nej, det enda raka är att lämna pk-debatten, och framför allt SD-retoriken, om att invandringsfri är möjligt och önskvärt och börja förbereda oss på fri invandring. Globalisering är glädje.

Från och med imorgon kommer Banjo regelbundet att ge utrymme för specialinbjudna gästskribenter. Tanken är att våra gäster ska bidra med nya perspektiv utifrån särskild expertis, erfarenhet eller engagemang. Vi hoppas att detta kommer att vara ett välkommet inslag för dig som läsare och tar tacksamt emot tips på personer vars reflektioner du tycker skulle vara intressanta att läsa på Banjo.

Först ut är Frida Johansson Metso, som sedan 2006 är ordförande för Liberala ungdomsförbundet. Frida har även varit med och startat, och varit ordförande för, Liberala flyktingfonden som bland annat ger råd och samlar in pengar till gömda flyktingar så att dessa kan få advokathjälp, medicin m.m. Den trogne läsaren vet också att Frida redan tidigare har figurerat på Banjo i samband med vår rapport från samtalet om islam och identitet på ABF-huset i Stockholm.

Men imorgon är det alltså Frida Johansson Metso själv som skriver på temat "Migrationens utmaningar och möjligheter". Väl mött då!

Foto: Grove Pashley-Corbis

"Sverigedemokraterna får miljoner av rik rasist", skrev Expressen när det avslöjades att belgaren Bernard Mengal skänkte miljoner till Sverigedemokraterna inför förra Europaparlamentsvalet. Mengal beskrivs som besatt av Sverige och har enligt uppgift startat Asarnas söner som sammanträder med vita kåpor. I Pontus Mattssons reportagebok "Sverigedemokraterna in på bara skinnet" beskrivs belgarens finansiering som lite av ett dilemma för SD bland annat på grund av att Mengal enligt Stephen Roth Institute publicerat "biologisk rasism och abnorm antisemitism". Sverigedemokraternas partiledning ansåg dock att det inte fanns tillräckliga skäl för att tacka nej till pengarna.

Detta har använts som exempel för att peka på Sverigedemokraternas rasistiska kärna. Men för mig är det inte partiledningens beslut att ta emot bidraget som är mest uppseendeväckande. Det som är intressant är finansiärens motiv. Vad fick Mengal, i vars tidskrifter och böcker invandrare bland annat kallats för "negroida barbarer", att skänka sina miljoner till ett parti som Sverigedemokraterna?

Bild: Jan Stenmark

I veckans nummer av FOKUS tas de sju riksdagspartierna samt Feministiskt Initiativ, Junilistan, Piratpartiet och Sverigedemokraternas valmanifest och valplattformar upp. Det är inför EU-valet den 7 juni som partiernas politik har ställts upp på ett överskådligt sätt. Sju politikområden tas upp och nedanför kan du se vad SD står i de olika frågorna.

• Arbetsmarknad: Vill inte att EU ska ha något inflytande över arbetsmarknad, arbetsmiljö, arbetslagar eller lönebildning i Sverige
• Brott: För nationell beslutsrätt
• Familj: För nationell beslutsrätt
• Internet/integritet: Har ingen uttalad linje
• Jordbruk/regionstöd: För nationell beslutsrätt
• Klimat: Accepterar EU:s mål om att minska utsläppen med 20 procent till 2020 (samma linje som regeringen)
• Konsument: Har ingen politik på området
• Migration: Vill inte ha en gemensam asylpolitik i EU, däremot positiv till frivilligt samarbete. Förespråkar uppsamlingsläger för flyktingar utanför EU:s gränser. Accepterar viss arbetskraftsinvandring av experter på tillfälig basis. Ingen arbetskraftsinvandring av lågutbildade.
• Sjukvård: Har ingen politik på området.

På sex av de nio områdena ovan har SD ingen europeisk politik alls. Sverigedemokraterna är ett inte-parti. Men inte nog med det, i de frågor där de har en politik är det ett nej-parti.

Sverigedemokraterna har nu blivit av med sin plats i kommunfullmäktige i Trollhättan. Det är SD:s representant Gunilla Löfgren som väljer att lämna Sverigedemokraterna eftersom hon säger sig sakna stöd från partiet, skriver TTELA idag. Det som fick bägaren att rinna över var när Jimmie Åkesson var på valmöte i Trollhättan utan att meddela Gunilla.

Det är inte bara Gunilla som har valt att lämna partiet i Trollhättan. Halva syrelsen har avgått och nu uppges det att flera medlemmar är på väg att lämna. (SD Trollhättans hemsida är dessutom helt tom.)

Kommer det bli så att det nystartade partiet Demokratisk Allians blir uppsamlingsplatsen för avhoppade sverigedemokrater? Ett missnöjesparti för de som redan varit med i ett annat missnöjesparti men var så missnöjda att de hoppade av.

Det var just det där med deppig politik...

Det kanske bara är jag som i svallvågen av Barack Obamas presidentkampanj är naiv. Men för mig handlar en politisk kampanj om att inspirera och motivera sina väljare till att vilja förändra något till det bättre. Det handlar om att "yes we can" och "hope for a better tomorrow". När jag röstar, röstar jag på den och de som har bäst övertygat mig om att de ser möjligheter till att skapa något ännu bättre. Därför tycker jag alltid det är lite deprimerande när enfrågepartier som Sverigedemokraterna tycks leda hela sin kampanj på skräckpropagande och dystopiska liknelser av en ond och bråd framtid.
 
Inför EU-valet har Sverigedemokraterna egentligen helt gått i klinch med två budskap. Sverige bör lämna EU och att Turkiet inte ska få vara med. Det är ett dystert scenario Jimmie Åkesson och hans partikamrater målar upp om hur "monsterstaten EU" kommer öppna upp dörrar för att turkar skulle kunna röra sig helt fritt inom Europa, överallt, obehindrat! Detta skulle vara början på slutet för Sverige då turkar är till 99% av alla fall muslimer, något som Banjo tidigare har skrivit om och som skrämmer Sverigedemokraterna något oerhört.  
 
Banjo vill säga detta till alla er som läser, var inte rädda. Ha lite hopp istället om att vi tillsammans kan göra det bättre för oss alla. Oavsett om vi röstar blått eller rött eller diggar den rödgröna röran så kan vi väl alla vara överens om att det är mycket roligare att leva i ett samhälle som vi alla tror på än ett där vi alla är livrädda.

Foto: Okänt

Fjorton är ett nummer som ofta återkommer i rasistiska och nazistiska kretsar. Det står för de fjorton orden "Vi måste säkra existensen för vårt folk och en framtid för våra vita barn", myntade av amerikanen David Lane.

I Sverige har vi exempelvis tidningen och nätverket Info-14 där Robert Vesterlund, tidigare ordförande för Sverigedemokratisk Ungdom, nu arbetar som redaktör.

Du kanske undrar varför alla - inklusive Banjo - tjatar på Sverigedemokraterna om deras definition av svenskhet. Du kanske själv har refererat till företeelser som svenska eller osvenska. Många refererar frekvent till svenska högtider, svensk mat, svenskt vemod eller andra företeelser som upplevs som svenska. Visst är det viktigt att vara medveten om subjektiviteten och godtyckligheten i dessa beskrivningar, men denna typ av kategorisering innebär naturligtvis inte automatiskt främlingsfientlighet.

Vad gör då Sverigedemokraternas definition av svenskhet så problematisk? SD använder frekvent begreppet "svensk" i sin argumentation och sina politiska förslag. Det är det svenska som ska värnas. Det är de svenska som ska försvaras. Det är när rättigheter villkoras till "svenskar" som definitionen av just dessa människor blir så viktig. Det är då en smal och fördomsfull definition av svenskhet blir så allvarlig.

Foto: CAPA Press

Banjo rekommenderar söndagens Dokument utifrån om extremhögerns framfart och olika skepnader.

Foto: Expressen

Det är den 1 maj 2003 och Gudrun Schyman ska precis hålla ett tal i Kungsträdgården i Stockholm. Tre skinnskallar klädda i bomberjackor, militärbyxor och svarta kängor med höga skaft dyker plötsligt upp. En av dem är Robert Vesterlund, tidigare ordförande för Sverigedemokratisk Ungdom. Polisen fattar misstankar och kroppsvisiterar de tre männen, det visar sig att en av dem har en skarp handgranat på sig.

Vad den skulle användas till kommer aldrig fram i polisförhören.